Lagen är solklar,

diskrimineringslagen säger:Förbud mot diskriminering

(1)  Direkt och indirekt diskriminering på grund av

exempelvis ålder är förbjuden.

I somras skrev jag bloggartikeln "50 år och ointressant på arbetsmarknaden". Den här uppföljaren borde kanske ha rubriken "60 år och noll chans på arbetsmarknaden". För när artikeln hade publicerats fick jag många kommentarer som förstärkte mitt intryck. Jag har också tittat lite på vad forskningen säger.

Läs också: "50 år och ointressant på arbetsmarknaden"

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering ville 2017 undersöka om det faktiskt förekommer åldersdiskriminering. De skickade ut 6 000 fiktiva ansökningar fördelat på sju olika yrken. De sökandes ålder valdes slumpmässigt till mellan 35 och 70 år.

Resultatet var slående.

Redan från 40-årsåldern minskar chanserna för att bli kallad till intervju betydligt. Och chanserna minskar med cirka 5 procent för varje tioårsintervall. När du närmar dig pensionsåldern är svarsfrekvensen nere i 2-3 procent.

Jag har pratat med flera erfarna rekryterare som säger samma sak. Är man över 60 och vill byta jobb är det nästan osannolikt att man blir kallad till intervju. Med undantag för några få sorters jobb finns det ändå ett underskott på kompetens på arbetsmarknaden. Men de flesta kommer att stöta på fler motgångar än möjligheter.

En av de dem jag pratat med är utbildad ekonom, har haft många chefsjobb och har de senaste 15 åren jobbat med rekrytering av chefer och specialister. Hon känner till arbetsmarknaden mycket väl. Hon är 60 år och vill nu byta jobb och tror att det kommer att bli tufft. Utifrån sin erfarenhet vet hon vad arbetsgivarna vill ha och hon vet att det förekommer diskriminering.

 

Ladda ner gratis: Mall för jobbanalys - Ladda ner här ›

 

Så hur ska man då kunna få ett nytt jobb? Hon menar att man har störst chans om man har egna kontakter inom den privata sektorn. Kanske kommer hon att få nys om en ledig tjänst innan den blir utlyst och slipper konkurrera med andra sökande. Hon menar att hon skulle ha mindre chans att lyckas i den offentliga sektorn där alla lediga tjänster måste utlysas och att hon därför skulle behöva konkurrera med andra.

Arbetsgivarna måste ändra inställning och fundera över hur de kan bidra till att folk ska kunna byta jobb även efter 60. Men det här kräver även en del av oss arbetstagare. Øystein Dørum, chefsekonom på den norska arbetsgivarorganisationen NHO, säger i Aftenposten den 16 augusti att han tror att personer i hans egen generation måste jobba längre än de planerat. Och lämna ifrån sig sin chefsroll tidigare än de tänkt. "Det har inte varit så vanligt att gå ner i rang mot slutet av sitt arbetsliv. Fler borde göra det."

Där tycker jag att han har en väldigt bra poäng. "... lämna ifrån sig sin chefsroll tidigare än de tänkt". Det är ju inte en mänsklig rättighet att behålla sin titel och sitt ansvar. Det är naturligt att släppa fram dem som kommer efter.

Anne Inga Hilsen, forskare på norska Fafo, säger i en artikel på forskning.no: "Vissa arbetsgivare sitter stilla och väntar på att folk ska försvinna utan att berätta att de inte gör ett tillräckligt bra jobb. Det är dåligt ledarskap, ingen åldersgränsproblematik."

Läget är alltså detta:

  • För samhällets skull behöver äldre arbeta tills de är 70 år eller äldre
  • Arbetsgivarna är mindre intresserade av äldre arbetstagare

Alla som rekryterar kan bidra till att göra något åt detta samhällsproblem. Och alla styrelser och ledningsgrupper där ute – ni borde se till att det arbetas för förändring även inom er verksamhet.

 

Ladda ner gratis: Mall för jobbanalys Ladda ner här ›